cave singers

simone

lyssnar på allt med felicebröderna

reach out and grab it

huset

Jag önskar att vi människor inte var så beroende av pengar. Men tyvärr är det så. Skulle pengar bara vara en oviktig sak skulle alla ha råd att följa sina drömmar. Då skulle vi alla må lite bättre och och jag tror att det är först när ingen är beroende av pengar man kan påstå att lycka inte går att köpa.

in the garden

när vi ändå pratar om våren. huuuur vårig är inte denna låt? föreställ er att ni rullar nerför en backe på cykeln i full fart.

spring makes us sing

Och även om det vid den tidpunkten kändes som en omöjlighet så blir det faktiskt ljusare. Solen stannar lite längre om dagarna och värmer lite mer under ögonen. Snön smälter ju faktiskt i år igen trots att den just då var djupare än någonsin. Vi börjar omvandla de sena kvällarna till tidiga mornar och alla börjar nu på riktigt drömma om den där sommaren. Den där sommaren som ska bli den bästa någonsin. I tanken är vi redan där. Det är väl det som är det finaste med våren. Att drömmarna inte är riktigt lika långt ifrån att bli förverkligade och förevigade. Det börjar finnas hopp om nattdopp i månljuset vid en brygga. Det börjar finnas hopp om myggbett som kliar och ryggar som svettas när man i eftermiddagssolen står och ser det där bandet som aldrig kommer att låta bättre än vad det gör just då. Våren känns för mig alltid som början på allting. Allt det där man älskar ligger framför fötterna som bara längtar efter att få ta det första danssteget. Men våren låter oss längta lite till, håller oss kvar lite längre, så att när sommaren väl tar fart är musiken högre och strålkastarna starkare än någonsin.

joan baez

years around the sun

och jag längtar bara efter saker hela tiden. jag längtar tills kanske december nästa år. det känns liksom som om det är då man kan börja leva på riktigt. tills dess är allt lite på paus.

ungefär så

the summer we sat in the sun we raised you

dreams