lite har och var i Sri Lanka

I tisdags lamnade vi Hikkaduwa och akte mot Unawatuna, bara 40 minuter bort med tuk-tuk. Dar stannade vi i tva natter, hangde pa stranden och at lite mat. Sen bar det av mot Mirissa, ytterligare 40 minuter bort. Darifran har vi gjort en hel del utflykter. Vi akte ut pa whale watching en dag. Borjade med lite te kl 6 pa morgonen och akte sedan ut fran Mirissa hamn. Det var sa jakla haftigt!! Omringade av blavalar stod vi med hakorna nere vid fotterna ungefar.

Dagen efter bestamde vi oss for att aka till Yala Natinal Park. Sa min fina Marina vacker mig vid tio i sex och vi vandrar ner mot varan bil som ska ta oss till Tissa. Dar byter vi snabbt mot en cool gron jeep som vi sedan aker runt med i soluppgangen. Det var valdigt vacker natur, lite som i lejonkungen med klippor och vattenhal overalt. Vi hade tur att se en leopard men annars var det inte sa mycket mer. Nagra krokodiler, pafaglar och ungefar 1000 vattenbufflar. Det var lite synd att elefanterna gomde sig just da. Vi kom hem igen vid tva ungefar och spenderade varan sista Mirissakvall i solnedgangen.

Morgonen efter ar det samma sak, Marina ar val forberedd medan jag far stressa till den nya taxin. Nu skulle vi upp till the Hill Country som det sa fint heter i varan kara Lonely Planet-guide. Dalhousie var destinationen for att vi skulle kunna bestiga Adam's Peak. Vi sover dom tva forsta timmarna pa motorvagen men sen inser vi alla att det ar for vackert for att blunda. Teodlingarna, vattenfallen och bergen som man ser nar man aker pa dom farligt smala och slingrande vagarna hade bara dom varit varda pengarna vi betalade for var rundresa. Man blir aldrig matt pa den naturen. Det ar det som ar sa fint med Sri Lanka, det finns mycket av allt och landet skiljer sig sa mycket beroende pa vart man befinner sig.

Adam's Peak da.. Jag ska erkanna att vi var ganska skeptiska till var formaga att ga upp for det berget nar vi kom fram och sag toppen. Men vi laddade upp med stora portioner nudlar dagen innan och kopte ett gang kakpaket och aggmackor att ha med oss. Vi gick aven och kopte varsin mossa och troja att ha pa oss pa vagen upp. Kl 2 pa natten borjar vi ga genom Dalhousie och bort mot starten. Att se hela vagen upp till toppen, upplyst av lampor gjorde en bade upprymd och lite illa till mods. Men vi kampade pa, svettades och at vara kakor upp till det sista trappsteget. 5000 trappsteg och en 7 kilometer lang promenad uppat tog oss ganska exakt 2 timmar och 35 minuter. Val uppe fros vi rumporna av oss i blasten. Satt tatt intill alla lankeser som gjorde sin pilgrimsfard (barn och valdigt gamla tanter). Sedan kom soluppgangen och dar stod vi med gashud och tittade ut over landskapet. Aldrig sett nagot vackrare.

Och nu ar vi tillbaka i Hikkaduwa med var traningsvark. Cornelia har lite svart att ga och manga fragar vad som hant med hennes ben. Igar stallde en lankes en enkel fraga "Adam's Peak?" och Cornelia svarade lika enkelt "Adam's Peak!". Annars sa ar inte livet speciellt jobbigt just nu. Vi vaknar runt atta och drar oss mot varat billiga frukoststalle dar vi dricker te och ater agg. Sedan ligger vi och solar och tar sma promenader langs stranden. Tittar pa surfare (vi ska sjalva forsoka nar traningsvarken ar borta), koper lite mellanmal i form av varldens godaste ananas och kokosnotter som vi ater som applen. En kokosnot far man for 3 kr och en ananas kostar ungefar 8 kr. Vi ater curry och andra goda grejer och traffar fina manniskor, hanger i sma strandbarer och lyssnar pa varan Hikkaduwa-playlist som slar allt. Och om sanningen ska fram sa skulle jag nog aldrig bli trott pa det har livet.